Energi- och utsläppskrav för byggnader

Energiprestandadirektivet EPBD handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lag senast den 29 maj 2026.

Europeiska rådet har som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990, och bli klimatneutralt senast 2050. Dessa mål är bindande för EU och dess medlemsländer genom den europeiska klimatlagen.

För att nå dessa mål ska EU-länderna göra konkreta åtgärder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Det behövs nya regler och uppdateringar av EU-lagstiftningen för att den gröna omställningen ska bli verklighet.

Som en del av EU-strategin Den gröna given och klimatpaketet 55-procentspaketet har direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) omarbetats med målet att alla byggnader i Europeiska unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det omarbetade direktivet trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Ny energiklassning av byggnader

Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. När direktivet blivit en del av svenska lagar ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.

Medlemsstater som den 29 maj 2026 redan betecknar nollutsläppsbyggnader som ”A0” får fortsätta att använda denna beteckning i stället för klass A. Medlemsstaterna ska säkerställa att de återstående klasserna (B–F, eller när A0 används, A–F) har en lämplig fördelning av energiprestandaindikatorer bland energiklasserna.

Medlemsstaterna får införa en energiklass A+, som motsvarar byggnader med ett gränsvärde för energiefterfrågan som är minst 20 procent lägre än gränsvärdet för nollutsläppsbyggnader, och som årligen genererar mer förnybar energi på plats än deras totala årliga primärenergiefterfrågan.