För att fasaden inte ska bågna av trycket har man byggt in ankare som fördelar lasten. De leder kraften från ovanvåningarna ner till bjälklagsstockarna och håller samtidigt ihop fasadmuren. Dessa ankare syns oftast inte när man betraktar huset, men de finns nästan alltid i murverket. Så länge huset är byggt med bjälklagsstockar är ankare en del av konstruktionen, till skillnad från byggnader med gjutna betongbjälklag.

I samband med en fasadrenovering bör det alltid finnas tid för inventering. Den kan göras med hjälp av detaljdetektorer. Ankare sitter oftast med jämna centrumavstånd där bjälklagen möter fasaden.

En lämplig åtgärd är att öppna upp muren vid varje ankare, kontrollera skicket med en extern konstruktör och få ett utlåtande. Om järnet är i gott skick kan de rostskyddsbehandlas, slipas rena och målas. I vissa fall kan man även montera en zinkanod.

Att kontrollera bjälklagsankare under fasadrenoveringar är något vi på Morneon tycker ofta missas. Beställare borde ge större uppmärksamhet åt frågan, men det är också en punkt som entreprenörer behöver lyfta.

Vad är ett bjälklagsankare, ankarjärn, ankarslut?

Ett bjälklagsankare är oftast ett ankarjärn som förbinder ett träbjälklag med den murade stommen. På det sättet hålls bjälklaget fast i fasad- eller bärande vägg och hela konstruktionen binds ihop. Det är en lösning som har använts i flera hundra år och som fortfarande är avgörande i många äldre byggnader.

Ett ankarjärn består i sin enklaste form av en stång. I äldre hus var den ofta smidd i stångjärn. Stången fästs i bjälkens kortända och leds ut genom murverket. Ytteränden avslutas med en ankarslut. Den kan vara en platta, en sprint eller ett ornament. Ankarsluten tar upp dragkrafterna och fördelar dem mot muren så att fasaden hålls på plats.

I dag kan ordet bjälklagsankare också betyda andra saker. Det kan syfta på transportankare vid lyft av betongelement. Det kan också handla om mekaniska ankare som skruvas fast i betong för att fästa delar. Men i samband med fasadrenoveringar är det framför allt de traditionella ankarjärnen och deras ankarslut som är viktiga. De som är inmurade och inte syns men som är avgörande för att huset ska stå stadigt.

Historiska spår och exempel

Användningen av ankarjärn finns dokumenterad långt tillbaka. Redan på 1200-talet användes metallstag i murade valv, bågar och kupoler i Europa för att hålla konstruktionerna på plats. Stagen säkrades med ankarslutsplattor som spred krafterna i muren.

Även romarna använde tidiga varianter av dragstag. Träbjälkar eller järnstänger lades in tvärs över bågar för att motverka horisontella krafter. I medeltida arkitektur utvecklades tekniken vidare. Dragstag mellan murverk blev vanliga i kyrkor och större stenbyggnader.

I Sverige är många ankarjärn i dag överputsade eller inmurade. Men på äldre byggnader syns de fortfarande. Ofta går det att utläsa byggperioden genom formen på ankarsluten. På Malmöhus slott finns exempel från 1500-talet där järnen är raka och enkla. På Katrinetorp utanför Malmö finns ankarslut från 1800-talet som ibland kännetecknas av en X-formad utformning.

Vad har ersatt bjälklagsankare, ankarjärn och ankarslut i dagens byggande

Funktionen är densamma – att binda ihop bjälklag, väggar och tak. Skillnaden är att dagens lösningar är standardiserade, CE-märkta och har dokumenterade hållfasthetsvärden.
Tidigare lösningar och deras ersättare:

• Bjälklagsankare
  Förr: murades in i tegelväggar och höll fast bjälkarna.
  I dag: ersatta av balkskor och bjälkskor i varmförzinkat eller rostfritt stål.
  
• Ankarjärn
  Förr: järnband som murades in för att hålla ihop väggar, bjälklag och tak.
  I dag: ersatta av byggbeslag, vinkelbeslag, bandjärn och skruvplåtar som är prefabricerade och testade.
  
• Ankarslut
  Förr: bjälkändar eller beslag som lades in direkt i muren.
  I dag: ersatta av balkskor, skruv eller kemankare i betong, samt rostfria kramlor och moderna förbindare i murverk och lättbetong.
  

Varför bytte man?

• Brandsäkerhet – inmurade bjälkändar blev svaga punkter vid brand.
  
• Fuktsäkerhet – bjälkändar i murverk riskerade röta.
  
• Standardisering – moderna beslag är typgodkända och ger förutsägbara resultat.
  
• Hållfasthet – dagens skruvar, beslag och kemankare klarar större laster än äldre lösningar.
  

Sammanfattning:
De klassiska bjälklagsankarna och ankarjärnen har ersatts av balkskor, kramlor och andra moderna beslag som ger högre säkerhet och bättre livslängd.

När kollade ni skicket på era bjälklagsankare?

Har ni en fastighet där det kan vara dags att se över fasaden, eller vill ni få en professionell bedömning av skicket på era bjälklagsankare? Kontakta oss på Morneon Fasad så berättar vi mer och hjälper er att planera nästa steg.

Inlägget Dolda Bjälklagsankare, ankarjärn eller ankarslut dök först upp på Morneon Fasad.

På Morneon Fasad AB är vi stolta över att ta oss an de mest tekniskt krävande fasadprojekten. Just nu arbetar vi med ett sådant projekt i Lund, där vi utför en avancerad renovering på BRF Tunahus tegelkomplex.

Detta projekt handlar inte om kosmetika – det handlar om att säkra fastighetens konstruktion på lång sikt.

Utmaningen: Rostiga konsoler från 60-talet

BRF Tunahus, byggt på 1960-talet, har långa, imponerande band av tegelfasader. Vad många inte ser är att dessa tegelytor faktiskt är upphängda på ett stort antal metallkonsoler inuti konstruktionen.

Med tiden utsätts dessa ursprungliga konsoler av stål för fukt och temperatursvängningar. Efter flera decennier har vi nu konstaterat att konsolerna har drabbats av kraftig korrosionspåverkan (rost). Denna rost riskerar att expandera och i längden påverka tegelfasadens stabilitet. Att åtgärda detta är kritiskt för att säkerställa fasadens hållbarhet och säkerhet i många år framöver.

Lösningen: Byte till rostfritt stål

Vårt arbete går därför ut på att metodiskt demontera delar av tegelfasaden, blotta de korroderade konsolerna och byta ut dem mot en framtidssäkrad lösning.

De gamla stålkonsolerna ersätts nu med nya, specialtillverkade konsoler i rostfritt stål. Genom att byta material minimerar vi risken för framtida korrosion, vilket ger BRF Tunahus en väsentligt längre livslängd på sin fasad. Det är ett komplicerat hantverk som kräver stor precision, där vi måste säkra och sedan återmura teglet på exakt samma sätt som det satt innan.

Detta projekt är ett utmärkt exempel på Morneon Fasads expertis inom komplexa tekniska lösningar. Vi ser fram emot att leverera en trygg, säker och hållbar fasad som kan stå emot tidens tand – precis som ett 60-talshus förtjänar.

Har ni en fasad med tekniska utmaningar? Tveka inte att kontakta oss för en bedömning. Vi specialiserar oss på att hitta hållbara lösningar för historiska och tekniskt krävande fastigheter.

Inlägget Från 60-tal till framtid: Morneon säkrar tegelfasader i Lund genom byte av rostiga konsoler dök först upp på Morneon Fasad.

Idag tillämpar de flesta bostadsrättsföreningar det förenklade regelverket K2. Vid övergången till K3 ska bostadsrättsföreningen dela in byggnaden/byggnaderna i komponenter och bedöma dess kvarvarande nyttjandeperiod. Komponenter kan vara fasad, tak, stammar, fönster etc.

Avsikten är att K3 ska underlätta bedömningen av föreningens långsiktiga ekonomi och ge en bättre grund för ekonomisk planering. Den viktigaste kritiken mot K2 är att reparationer och underhåll kostnadsförs direkt, även om åtgärderna haft en längre ekonomisk livslängd. Det har lett till att resultatet för ett visst år har belastats mycket negativt.

För att anpassa sig till K3 måste föreningar upprätta ett detaljerat anläggningsregister som specificerar alla tillgångar och byggnadskomponenter, inklusive deras kostnader och livslängd. Det medför att varje bostadsrätts-förening måste revidera och uppdatera sina underhållsplaner för att korrekt definiera de komponenter som finns i fastigheten. När föreningen använder K3-regelverket behöver inte omfattande underhåll, som till exempel fasadrenoveringar eller takomläggningar påverka årsredovisningen negativt. I stället räknas kostnaden som en tillgång som kan skrivas av och fördelas över flera år.

Inlägget Övergång från K2 till K3 från kostnad till tillgång dök först upp på Morneon Fasad.

Fönsterbyte – bättre inomhusklimat och energieffektivitet

Fönster är en central del av byggnadens funktion och utseende. När de blir gamla förlorar de ofta sin täthet, vilket leder till drag, fuktproblem och ökade energikostnader. Genom att byta till moderna fönster kan man:

• Minska energiförbrukningen – nya fönster har bättre isolervärden och bidrar till lägre uppvärmningskostnader.
• Förbättra inomhusmiljön – tätare konstruktion minskar drag och ger jämnare temperatur.
• Öka säkerheten – moderna fönster är ofta utrustade med bättre lås och säkerhetsglas.
• Bevara eller förnya byggnadens karaktär – rätt val av material och design gör att fönstren antingen smälter in i husets ursprungliga stil eller ger ett mer modernt uttryck.

Omfogning av tegelfasader – livslängd och estetik

Tegelfasader är hållbara och tidlösa, men fogarna som binder teglet åldras snabbare än själva stenen. När fogarna spricker eller vittrar kan fukt tränga in i fasaden, vilket i förlängningen riskerar att skada både murverk och bakomliggande konstruktion.

Fördelarna med att omfoga en tegelfasad är:

• Skydd mot fukt och frostskador – starka och täta fogar hindrar vatten från att tränga in.
• Förlängd livslängd – regelbundet underhåll förhindrar dyrare renoveringar längre fram.
• Förbättrat utseende – fräscha fogar ger fasaden ett välvårdat och attraktivt intryck.
• Bevarad byggnadskaraktär – rätt fogbruk och kulör gör att fasaden behåller sitt historiska och arkitektoniska värde.

När dessa två möts

Ofta kombineras fönsterbyte och omfogning vid större renoveringar. Det gör att man samtidigt stärker byggnadens energieffektivitet och bevarar dess fasad i gott skick. Båda åtgärderna bidrar dessutom till att höja fastighetens värde och minska framtida underhållsbehov.

Slutsats

Fönsterbyte och omfogning av tegelfasader är två centrala åtgärder för att skydda byggnaden, förbättra inomhusmiljön och förlänga fastighetens livslängd. De är investeringar som inte bara ger praktiska fördelar, utan också stärker helhetsintrycket och ökar fastighetens attraktivitet på marknaden.

Inlägget Fönsterbyte och omfogning av tegelfasader – viktiga investeringar för fastigheten dök först upp på Morneon Fasad.

SBC konstaterar att när kostnaderna för landets bostadrättsföreningar nu planar ut, öppnar sig ett viktigt fönster för långsiktig planering. SBCs index för bostadsrättsföreningar visar på ett gynnsamt läge att agera på eftersatt underhåll. Framför allt är det räntekostnaderna som driver minskade kostnader. Det är hög tid att se över eftersatt underhåll.

SBCs BRF-index visar att omkostnaderna under kvartal 2 år 2025 låg på 626.820 kronor för en genomsnittsförening på 4.834 kvm, en minskning med 11 procent jämfört med samma kvartal 2024. Minskningen drivs till stor del av lägre räntekostnader – från 249.700 kr i kvartal 2/2024 till 168.300 kr i kvartal 2/2025 – en minskning på 32,6 procent. Även övriga kostnader som fastighetsskötsel och driftskostnader har stabiliserats under perioden. BRF-index utgår från sju parametrar och visar vad de kostar att driva en genomsnittlig bostadsrättsförening https://www.sbc.se

Åren av ekonomisk osäkerhet och stigande kostnader har fått många föreningar att skjuta upp planerad underhållsinsatser. Nu syns en ny fas där räntorna har sjunkit kvartal efter kvartal samtidigt som el- och vattenkostnader ligger stabilt. Det är viktigt att ett stabiliserat läge inte överskuggar behovet av framförhållning. Det är dags att agera. Morneon Fasad stryker gärna under SBCs konstaterande och vill tillägga att det för tillfället är ett bra läge att starta underhållsarbete innan nästa högkonjunktur gör det svårt att hitta lediga resurser.

Inlägget Räntekostnader har rasat en tredjedel på ett år – dags att agera dök först upp på Morneon Fasad.

Europeiska rådet har som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990, och bli klimatneutralt senast 2050. Dessa mål är bindande för EU och dess medlemsländer genom den europeiska klimatlagen.

För att nå dessa mål ska EU-länderna göra konkreta åtgärder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Det behövs nya regler och uppdateringar av EU-lagstiftningen för att den gröna omställningen ska bli verklighet.

Som en del av EU-strategin Den gröna given och klimatpaketet 55-procentspaketet har direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) omarbetats med målet att alla byggnader i Europeiska unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det omarbetade direktivet trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Ny energiklassning av byggnader

Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. När direktivet blivit en del av svenska lagar ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.

Medlemsstater som den 29 maj 2026 redan betecknar nollutsläppsbyggnader som ”A0” får fortsätta att använda denna beteckning i stället för klass A. Medlemsstaterna ska säkerställa att de återstående klasserna (B–F, eller när A0 används, A–F) har en lämplig fördelning av energiprestandaindikatorer bland energiklasserna.

Medlemsstaterna får införa en energiklass A+, som motsvarar byggnader med ett gränsvärde för energiefterfrågan som är minst 20 procent lägre än gränsvärdet för nollutsläppsbyggnader, och som årligen genererar mer förnybar energi på plats än deras totala årliga primärenergiefterfrågan.

Inlägget Energi- och utsläppskrav för byggnader dök först upp på Morneon Fasad.

Bakgrund och behov av åtgärder

Fastighetsägaren planerade från början att foga om fasaderna, men problemen var större än så. Trots tidigare omfogningar fanns sprickor i murverket på grund av spjälkande armering. Invändigt uppstod fukt och köldbryggor, vilket i vissa lägenheter ledde till svartmögel. Malmö stad utfärdade därför ett föreläggande om åtgärder.

När upphandlingen startade kom Morneon in som nummer två prismässigt. Efter dialog med fastighetsägaren blev det tydligt att man egentligen ville hitta en lösning med tilläggsisolering. Morneon tog därför initiativet att föra diskussioner med Stadsbyggnadskontoret, och efter flera förslag landade projektet i en ny fasad med tunntegel i ventilerad underkonstruktion.

Genomförande – ny fasad med tilläggsisolering

Den befintliga tegelfasaden revs ner till betongstommen. Därefter monterades en ny underkonstruktion med luftspalt och 300 mm isolering från Isover. Isoleringen tillverkas i Skåne av 100 % återvunnet glaskross och har 66 % lägre klimatavtryck än jämförbara produkter.

Den nya lösningen gav ett bibehållet fasadliv, samtidigt som man ersatte den tidigare cirka 250 mm tjocka enstens tegelfasaden med en energieffektiv konstruktion.

Fönsterbyten och energibesparing

På Fosievägen 29 kunde de befintliga fönstren bevaras eftersom de nyligen bytts. I det andra huset installerades nya fönster från Leab. I samband med renoveringen valde fastighetsägaren även att installera en ny FTX-lösning.

Kombinationen av tilläggsisolering och det nya ventilationssystemet väntas ge en energibesparing på omkring 60 %.

Återbruk av fönster till Ukraina

Vid fönsterbytet demonterades cirka 700 fönster. Dessa kunde, tillsammans med 300 fönster från ett annat projekt, återbrukas i Ukraina. Totalt skickades 1 000 fönster ner, med första transporten på drygt 450 fönster. Resten levereras i etapper via Polen.

Det är inte bara själva fönstren som är värdefulla, utan även glaset som kan återanvändas i byggnader som skadats under kriget. Initiativet, som kom från Morneon Fasad, visar hur återbruk både kan bidra till återuppbyggnad och minska klimatpåverkan.

EU-stöd och sociala satsningar

Projektet fick stöd genom EU:s program Next Generation. En del av kraven var att entreprenören skulle arbeta med lärlingsplatser, sociala anställningar och energibesparande åtgärder på minst 20%.

Sammanfattning

Renoveringen av Fosievägen 29 och 31 i Malmö är ett exempel på hur tilläggsisolering kan lösa komplexa problem med fukt och energiförluster, samtidigt som byggnaderna får en modernare och mer hållbar fasad. Genom att kombinera tekniska lösningar, återbruk av byggmaterial och sociala insatser har projektet gett både fastigheterna och området ett långsiktigt mervärde.

Tack till Victoriahem för förtroendet i detta omfattande projekt.

Inlägget Tilläggsisolering och fönsterbyten Fosievägen 29 och 31 i Malmö dök först upp på Morneon Fasad.

Restaurering av putsade kulturbyggnader i samarbete med Jernhusen

Vi på Morneon Fasad har restaurerat fasader, tak och fönster på det K-märkta stationshuset vid Lund C, på uppdrag av det statliga fastighetsbolaget Jernhusen. Arbetet omfattade hela byggnadens exteriör och genomfördes enligt antikvariska riktlinjer med material och tekniker anpassade till husets ursprung från 1850-talet.

Avlägsning av skadad puts och ny fasaduppbyggnad med kalkbruk

Tidigare renoveringar hade orsakat tekniska problem i fasaden. Vi tog bort den befintliga putsen genom varsam blästring och byggde sedan upp ytskiktet på nytt med kalkbruk och kalkfärg. Den nya fasaden möjliggör naturlig andning och ett hållbart åldrande.

Återskapande av profiler och fasaddetaljer i historisk miljö

Våra murare tillverkade mallar för att återskapa gesimser, listverk och putsdetaljer med största noggrannhet. Målet var att återställa byggnadens historiska arkitektur och formspråk på ett varsamt och tekniskt korrekt sätt.

Fönsterrenovering med linoljefärg och traditionella tekniker

Fönsterbågarna skrapades rena från tidigare färgskikt, lagades vid behov och målades om med linoljefärg. Färgsättningen baserades på äldre kulörlager, och tekniken säkerställer både lång livslängd och byggnadens estetiska kontinuitet.

Renovering av dörrpartier i tidstypisk utformning

De tidigare kopparklädda dörrarna var slitna och ersattes med nytillverkade stålpartier. Dörrarna målades i en historiskt korrekt grön kulör för att harmonisera med fönster och fasad. Resultatet är mer enhetligt och välbalanserat.

Omläggning av skiffertak

Skifferplattorna demonterades försiktigt. En stor del av byggnadens befintliga skiffer kunde demonteras helt och kommer att återanvändas i nyproduktion i Brunnshög i Lund.

Ett praktiskt exempel på antikvariskt hantverk i stadsnära miljö

Stationshuset är K-märkt och projektet genomfördes i nära samråd med antikvarisk expertis. Arbetet visar hur traditionellt hantverk och moderna kvalitetskrav kan kombineras även i komplexa miljöer där kulturhistoriska värden ska värnas.

Restaurering av ett av Lunds mest välkända landmärken

När byggnaden åter blev synlig för allmänheten våren 2025 kommenterade Rickard Nilsson, projektledare på Jernhusen, resultatet i en intervju med Sydsvenskan:

– Vi får en fasad som andas. Det här är en byggnad som ska åldras med värdighet.

Vi på Morneon Fasad är stolta över att ha fått förtroendet att leda detta projekt. Det är ett tydligt exempel på hur vi arbetar med varsam restaurering av kulturhistoriska byggnader där detaljer, materialval och tekniskt kunnande gör skillnad över tid.

Är ni nyfikna på vad vi kan göra för er fastighet? Hör gärna av er!

Inlägget Morneon Fasad återställer stationshusets originalkaraktär – restaurering av K-märkt byggnad i Lund dök först upp på Morneon Fasad.

Projektet på Hjulhamnsgatan innefattar en viktig säkerhetsåtgärd. Beställaren har identifierat en potentiell rasrisk kopplad till två stycken fronterspiser på fastigheten. En ”spis” i detta sammanhang refererar troligen till en utskjutande, ofta dekorerad, del av fasaden. På grund av misstankar om underliggande problem, eventuellt relaterade till korrosion eller andra strukturella svagheter, har beställaren valt att agera proaktivt för att eliminera risken.

Morneon Fasad kommer att ansvara för att på ett säkert och kontrollerat sätt demontera dessa två fronterspiser. Med tanke på den potentiella rasrisken och vikten av att inte skada vare sig fasaden i övrigt eller de demonterade delarna, kommer arbetet att utföras med hjälp av kran. Detta möjliggör en precis och säker hantering av de tunga och potentiellt instabila elementen.

Efter demonteringen kommer Morneon Fasad även att ansvara för att förvara de två fronternaspiserna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer att de inte skadas under tiden som beställaren beslutar om eventuella framtida åtgärder, som till exempel renovering eller restaurering.

Detta projekt i Malmö är ett tydligt exempel på hur Morneon Fasad inte bara utför traditionella fasadrenoveringar utan även hanterar komplexa säkerhetsfrågor. Vår erfarenhet och vår förmåga att anpassa våra metoder efter projektets specifika behov, i detta fall genom användning av kran, gör oss till en trygg partner för fastighetsägare som prioriterar säkerhet och kvalitet.

Vi ser fram emot att genomföra detta viktiga arbete på Hjulhamnsgatan och bidra till en säkrare och tryggare fastighet i Malmö.

Är du fastighetsägare i Malmö eller någon annanstans och har frågor om potentiella risker i din fasad? Kontakta Morneon Fasad för en professionell bedömning!

Vill ni ha hjälp med undersökning från lift eller drönar fotografering hjälper vi gärna till.

Se relevant blogginlägg, klicka här.

Inlägget Nytt projekt i Malmö: Morneon Fasad tar demontering av delar av fasads två frontespiser. dök först upp på Morneon Fasad.

”Det är oerhört viktigt att vara uppmärksam på risker i konstruktionen”, framhåller Frej. Ett särskilt utsatt område är armeringsjärnet som i regel finns ovanför det första tegelskiftet över fönster. När detta järn börjar rosta expanderar det i volym, vilket skapar en kraft som kan spjälka murverket. Resultatet? Tegelstenar under skiftet kan lossna helt och rasa ner okontrollerat. ”Jag känner till ett tiotal fall under min tid på Morneon där tegel faktiskt har rasat ner från både åttonde och tionde våningen. En tegelsten som faller från de höjderna innebär allvarlig fara,” säger Frej med eftertryck.
Ett annat kritiskt område att inspektera är fasadernas burspråk. I nivå med bjälklagen går det ofta ut I-balkar på framsidan av burspråket, medan de på sidorna kan ligga förhållandevis ytligt i fasaden. Just dessa yttre delar av fasaden är utsatta för kyla och vid temperaturskillnader uppstår kondens. ”När vi renoverar burspråk stöter vi inte sällan på gravrost – en rejäl ”rosthud” på upp till 15 millimeter. Denna kraftiga korrosion spjälkar murverket och pressar det både uppåt och nedåt, vilket i slutändan kan leda till ras”, förklarar Frej.

Men det slutar inte där. Frej lyfter även vikten av att kontrollera så kallade bjälklagsankare. Dessa stålstag sitter i änden av bjälklagsstockarna och har en avgörande roll i att hålla samman huset mot de enorma krafter som husets egen höjd skapar på varje våningsplan. ”Vid en fasadrenovering är det otroligt viktigt att om möjligt även inspektera dessa ankare. Deras kondition är central för byggnadens strukturella integritet.”

Frej Josefsson understryker att en framgångsrik fasadrenovering handlar om mer än bara estetiska och historiskt korrekta materialval. ”Det är lika viktigt att gå på djupet med de tekniska frågorna och identifiera potentiella riskkonstruktioner. En noggrann undersökning kan förhindra kostsamma skador och i värsta fall olyckor.” Är du orolig för din fasads skick

Inlägget Dold fara i fasaden: Rost som spjälkar hotar murverkets hållbarhet dök först upp på Morneon Fasad.